Även att jag gjort många roliga saker den sista tiden, som fått mig att tänka på annat har det ändå varit jobbigt. Pappa mår inte bra. Det har ytterliggare hänt saker i hans kropp. Pappas hjärna har för en lång tid tillbaka slutat att fungera, liksom motorn har slutat att gå. Numera ger varje kroppsdel, bit för bit upp. Det är ju så självklart att maskinen tillslut slutar att fungerar när motorn lagt av. Även att bilen gått sönder rullar den ändå en bit.
Varje dag tänker jag på Pappa. Varje gång telefonen ringer är jag beredd om det är fyrklöven. Jag är beredd på negativa besked. Vi har de senaste två åren inte fått ett enda bra besked. Alla är bara dåliga. Jag har även nu fått upp tanken på hur länge Pappa kommer finnas kvar på jorden. Vi kan titta tillbaka och se vad som har skett under detta halvår Pappa bott på fyrklörn, och med den insikten är jag övertygad om att tiden inte är så lång. Jag vill inte uppskatta det i dagar eller månader, dock kan vi utesluta år.
Jag tycker bara så synd om Pappa. Liksom detta världskrig av alla känslor. Låt han bara bli frisk, få vila och ro. Så han bara kan få skina. Skina som den sol han är. Min lilla Pappa..
3 kommentarer
Linnéa
01 Oct 2014 23:23
Fina Elina! Tänker på dig och övriga familjen.
Tillsammans är vi starka.
Stor KRAM
Stina
02 Oct 2014 08:51
Hej Elina!
Enda positiva med denna sjukdom är att man får en egen push framåt i livet:) Man inser att livet inte är så långt och förutsett som man tror. Däremot känner jag att jag glädjer mig över mindre och tar vara på dom stunder man får med sin familj.
För att skänka pengar till forskningen gjorde vår familj en loppis där alla pengar oavkortat gick till Alzheimersfonden. Ingen uppoffring egentligen, men det kändes bra att skänka några tusen kronor till ett ändamål som kanske gynnar mig själv i slutändan.
Hoppas att din pappa blir bättre.
// Kristina
En främling
02 Oct 2014 20:18
❤
Kommentera