Jag är nu hemkommen efter en vecka på Gran Canaria tillsammans med mamma. Under veckan har Pappa ringt till mig varje dag. Ungefär 35 gånger varje dag utom en dag då det endast var 15 missade samtal. Jag har under veckan inte svarat. Innan resan diskuterade vi kring vad vi skulle säga till Pappa om vår resa. Ska vi säga att vi ska åka på semester? Eller ska vi inte säga något? Vi kom överrens om att vara ärliga och berätta som det var. Personalen på fyrklövern har gjort ett schema på att mamma inte är hemma och att de tillsammans kan kryssa varje dag för att tillslut komma till dagen då vi är hemma. Vad jag har förstått har nog bara mammas namn varit skrivet på lappen, då han inte har ringt henne alls. Vi tog kontakt med fyrklövern efter några dagar då vi kände att det verkligen höll på att gå över styr. Vid lunch visade displayen 30 samtal missade. Även om jag då skrevs till på lappen blev det inte ändring. Ringandet fortsattes.
Idag ringde jag fyrklövern. Jag ville prata med Pappa. Idag fick jag en riktig bekräftelse på att en försämring har skett. Pappa sa de få orden han brukar, men denna gång var det väldigt flummigt och oklart. Han liksom mumlade och var inte alls aktiv på att lyssna på mig.
Pappa har snart bott på fyrklövern i sex veckor. Det kan vara fyra veckor till vi får träffa honom. Hur kommer Pappa att se ut? Hur kommer Pappa att vara i sin sjukdom? Hur kommer han bemöta mig? Jag är övertygad om att Pappa kommer att vara försämrad. Även att jag försöker tänka att han kommer att vara kraftigt försämrad så kommer jag ändå att mötas av en chock. Jag kan tänka mig ungefär hur han kommer att vara, men det kommer vara värre än så. Tusen miljoner gånger värre än så.
