När jag och Malou träffades i logen innan sändningen frågade hon mig hur jag känner kring frågor om ärftlighet. Jag märkte att hon kände sig orolig över vad hon kan och inte kan fråga. Jag berättade att hon får fråga allt hon vill, jag svarar.

I sändningen kom frågan. Jag märkte att det var jobbigt för henne. Eller att hon tänkte att det var jobbigt för mig. och ja, det är de. Men jag måste prata om det. Jag behöver prata om det. Just kring ärftligheten är jag orolig. Mitt liv är så otroligt begränsat. Jag lever nästan varje dag som om det vore min sista. Jag planerar saker för att hinna, kanske hinna innan jag också blir sjuk. Jag lever i konstant stress och ångest över saker. Saker jag måste hinna med innan jag blir får frontallobsdemens. Liksom en av orsakerna för att få en demenssjukdom kan mycket väl vara stress. Allt blir dubbelt.

Å andra sidan värdesätter jag mitt liv så oerhört mycket. Jag sätter väl perspektiv på innan och efter Pappas sjukdom. Jag såg världen från en sida innan sjukdomen och från en annan efter diagnosen. Jag är så tacksam att jag fått vara och sett livet från detta perspektiv. Liksom det är helt fantastiskt. Att känna en äkta tacksamhet. Att älska personer. Och att som en isglass i strålande solsken fullkomligt smälta av en kram.

Jag tänker också mycket på mitt kommande liv med familj. Ska jag utsätta mina barn, min man för ett sådant helvete jag nu går igenom? Ska dem känna precis som jag? Samtidigt som det är jag som utsätter dem för det? När jag är medveten om att en ärftlighet finns.

Redan från början av Pappas sjukdom valde jag klart och tydligt livet. Att leva livet. Jag valde och väljer bort sjukdomen. Jag kommer att leva mitt liv så som jag vill. Jag kommer att få en familj trots att jag vet att jag kanske utsätter dem för börda. Ska jag alltid gå och vara orolig över att bli sjuk, av att utsätta barn och man för denna sjukdom. Då väljer jag sjukdomen. Då kretsar hela mitt liv kring demens. Och där har jag gjort ett tydligt val som jag så hårt står fast vid. Frontallobsdemens ska inte styra mitt liv! 

5 kommentarer

Tessan

06 May 2014 13:13

Hej Elina,
Jag måste bara fråga var du läst eller fått veta att det skulle vara högre risk för ärftlighet av frontallobsdemens? Jag frågade nämligen flera på minnesmottagningen i min kommun om detta för några år sedan och de sa att risken är liten. I vissa släkter finns Alzheimers sa en, men att det skulle finnas ärftlighet inom frontallobsdemens var det inte riktigt fråga om som jag förstod det. Jag skulle vara jätteglad om du kan svara på detta.
MVH // Tessan

Elina

06 May 2014 15:45

Hej Tessan,

Jag har svarat på din fråga genom mejl.

Ingrid Johansson

07 May 2014 07:16

Du gör helt rätt som försöker tänka bort risken och lever livet som du vill med barn och familj! Man kan inte garders sej mot sådant man inte vet!
Men jag förstår din rädsla!
Kram Ingrid

Ingrid Johansson

07 May 2014 07:16

Du gör helt rätt som försöker tänka bort risken och lever livet som du vill med barn och familj! Man kan inte garders sej mot sådant man inte vet!
Men jag förstår din rädsla!
Kram Ingrid

Ingrid Johansson

07 May 2014 07:16

Du gör helt rätt som försöker tänka bort risken och lever livet som du vill med barn och familj! Man kan inte garders sej mot sådant man inte vet!
Men jag förstår din rädsla!
Kram Ingrid

Kommentera

Publiceras ej